Vad är mentalvård?

Innehållsförteckning:

1. Vad är mentalvård?
2. Vad är en psykisk störning?
3. Hur kunde en person med psykisk sjukdom tas om hand före 1800-talet?
4. Vilka behandlingsmetoder var vanliga förr?
5. När har man en psykisk störning?
6. Hur behandlades sinnessjuka från medeltiden och fram till 1900-talet?
7. Hur ser man på uppkomsten av psykisk ohälsa?
8. Hur var tanken med den vård som gavs i början av 1900-talet och hur såg den ut?
9. Vad är Överraskningsbad?
10. Vilka är psykiska diagnoser?
11. Vilka forskningar gav kunskaper om hur man skulle behandla patienter förut?
12. Hur ser det psykodynamiska perspektivet på psykisk ohälsa?

Vad är mentalvård?

Psykiatrisk vård eller tidigare mentalvård är sjukvård som behandlar psykiatriska sjukdomar. Psykiatrisk vård bedrivs på psykiatriska sjukhus, psykiatriska avdelningar samt vid psykiatriska mottagningar. Den psykiatriska vården kan vara öppen eller sluten.

Vad är en psykisk störning?

Psykiska störningar (även psykiska sjukdomar, förr mentalsjukdomar) är ohälsa i psyket, det vill säga i personligheten, emotionerna eller kognitionen, vilka primärt har psykiska orsaker.

Hur kunde en person med psykisk sjukdom tas om hand före 1800-talet?

I äldre tider hanterades »dårar« eller sinnessjuka i Sverige på ett likartat sätt som andra utsatta och svaga grupper i samhället, till exempel fattiga, gamla och sjuka. Dessa kunde tas om hand i de så kallade helgeandshusen. På de medeltida hospitalen vårdades däremot särskilt de spetälska.

Vilka behandlingsmetoder var vanliga förr?

Elbehandlingar användes nästan hela tiden, så fort en patient behövdes lugnas ner. Lobotomi var en mer komplicerad behandling i form av kirurgi där man skar bort olika delar av hjärnan. I många fall fullföljde behandlingen sitt syfte, galenskapen och ångesten försvann ofta hos patienten.

När har man en psykisk störning?

De flesta som bedöms ha en allvarlig psykisk störning har psykotiska symtom med till exempel vanföreställningar, tankestörningar, hallucinationer eller förvirring. Det kan ibland också röra sig om personer med andra typer av psykisk störning med svår tvångsmässighet eller återkommande psykotiska episoder.

Hur behandlades sinnessjuka från medeltiden och fram till 1900-talet?

I äldre tider hanterades »dårar« eller sinnessjuka i Sverige på ett likartat sätt som andra utsatta och svaga grupper i samhället, till exempel fattiga, gamla och sjuka. Dessa kunde tas om hand i de så kallade helgeandshusen. På de medeltida hospitalen vårdades däremot särskilt de spetälska.

Hur ser man på uppkomsten av psykisk ohälsa?

Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. En påfrestning kan vara stress, oro, ångest och sorg. Psykisk ohälsa kan påverkas av arv och miljö. Arv betyder personens genetik, vilket är det som är medfött och egenskaper som man ärvt av föräldrar.

Hur var tanken med den vård som gavs i början av 1900-talet och hur såg den ut?

Där tog man hand om fattiga, gamlingar, psykiskt och fysiskt sjuka, vilket har varit en ganska vanlig indelning på sina ställen ända in i 1900-talet. Så småningom började de psykiskt sjuka skiljas ut och spärras in på separata dårhus. Dårhuset kunde bestå av ett eller två gemensamma rum.

Vad är Överraskningsbad?

Andra tvångsmedel som regelbundet implementerades i behandlingen vid de svenska hospitalen var överraskningsbad (att låta patienten falla i kallt vatten genom en fallucka), störtbad, ekorrhjul och svängsäng.

Vilka är psykiska diagnoser?

• ADHD och ADD.
• ASD, autism och Aspergers.
• Beroende och missbruk.
• Bipolär sjukdom/bipolaritet.
• Depression och nedstämdhet.
• Ensamhet.
• Oro och ångest.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vilka forskningar gav kunskaper om hur man skulle behandla patienter förut?

Rättspsykiatri kopplar inte bara till olika discipliner, utan sträcker sig också över olika nivåer från grundforskning till ren tillämpning och klinisk forskning och utveckling. Denna kartläggning har avgränsats till i första hand forskning som rör rättspsykiatriska patienter och relationen psykisk sjukdom och brott.

Hur ser det psykodynamiska perspektivet på psykisk ohälsa?

Det psykodynamiska perspektivet Centralt för PDT är ett synsätt som ser psykisk ohälsa som ett resultat av inre konflikter. Inom oss har vi motstridiga krav, önskningar och drifter, som ibland hamnar i konflikt och påverkar oss på olika sätt.